Rädslans fångar av Anna Jansson

9789113070704_200x_radslans-fangar

Ännu mer semesterläsning och den här gången hamnade jag på Gotland med Anna Janssons Rädslans fångar. Det är den senaste boken i serien om polisen Maria Wern och hennes kollegor hos Visbypolisen. Förra gången jag läste en Maria Wern-deckare blev jag väl inte särskilt imponerad och det är jag väl inte efter den här boken heller även om jag tycker bättre om den här, Janssons senaste, som jag har läst i pocket. Det här är också lättläst sommarunderhållning. Två brutala mord och en galen sekt som förutspår jordens undergång. En problemfylld tonåring som är centrum för en vårdnadstvist. Ett Gotland som är utsatt för hårda vädermakter vilket isolerar ön från fastlandet. Är undergången verkligen nära? Motståndare till och förespråkare för cannabis som legal substans. Boken innehåller en hel del ingredienser som gör den riktigt spännande men det är tveksamt om jag ger mig på ytterligare en bok i serien.

 

Annonser

Det andra ansiktet av Mari Jungstedt

Det andra ansiktet

En ny Anders Knutas-deckare kom ut nu under våren och man blir definitivt inte besviken. Knutas är en sympatisk bekantskap, lugn, trygg och rutinerad. Han och polisteamet ställs inför mord som har en sadomasochistisk stämpel. Två män hittas mördade, en på Gotland och en i Stockholm, men DNA visar att det är samma mördare men frågan är om det är en man eller kvinna som är förövaren. Dessutom undrar polisen om det är överlagt mord eller en olyckshändelse. Privat knakar det i förhållandet mellan Anders Knutas och Karin Jacobsson då hans före detta fru Line dyker upp i Visby och får honom att bli totalt förvirrad.

Jungstedts deckare är faktiskt trivsamma att läsa samtidigt som det handlar om brutala mord konstigt nog. Enligt min uppfattning är det persongalleriet som gör böckerna till en trivsam läsning. Den lugne och trygge Anders Knutas, den sympatiska Karin Jacobsson, den ständigt ätande kriminalkommissarien Martin Kihlgård från Rikskriminalen med flera i teamet kring Knutas. Ibland tycker jag emellertid att det kan bli lite för mycket privatliv och lite för lite utredning men det är säkert en balansgång och det är självklart enbart min subjektiva uppfattning. Andra läsare uppskattar säkert att få gräva ner sig i huvudpersonernas privata sfär.

Det andra ansiktet är den tredje deckarromanen som jag läser av Jungstedt och hon följer samma mönster i upplägget i samtliga böcker. Berättaren växlar mellan en osynlig, mördaren och eventuella andra figurer. På ett sätt reagerar jag lite negativt över att mördarens berättelse varvas med de andras eftersom jag egentligen inte vill veta allt det här om hen såvida det inte är utredarnas berättelse om vad de fått fram. Men jag vänjer mig lite vid det här berättarsättet och det är ju dessutom tydligt att det är Jungstedts sätt att skriva på. För övrigt är den här boken precis som hennes tidigare böcker väldigt lättlästa och man kommer snabbt in i handlingen det går dessutom snabbt att ta sig igenom hennes deckare. Jag läser gärna hennes nästa bok i serien och betyget blir 4-.

Den du inte ser av Mari Jungstedt

den-du-inte-ser

Jag köpte min första deckare av Mari Jungstedt på årets bokrea och föll direkt. Därför fortsätter jag nu med en tidigare krimiroman av henne som kom ut 2003 (i pocket kom den 2004). Kommissarie Anders Knutas är huvudperson omgiven av sitt team hos Gotlandspolisen. Teamet ställs inför en seriemördare som dödat tre kvinnor på ett mycket brutalt sätt. Kvinnorna tycks från början inte ha något gemensamt men allt eftersom historien rullar på får man som läsare reda på en liten mellanstadiekille som utsatts för mycket brutal mobbning av en grupp tjejer. Aha, tänkte jag då. Då förstår jag att bakgrunden till morden rimligtvis handlar om hämnd.

Gotland står precis inför sommarsäsongen med mängder av turister som kommer att invadera ön men morden påverkar situationen för de lokala näringsidkarna eftersom morden självklart skapar ett riksintresse. Och att då bege sig till ön med en seriemördare lös lockar inte folk direkt.

Historien får en dramatisk upplösning med stort polispådrag och påminner faktiskt till viss del om den senaste boken hon skrivit om Knutas och som jag läste för inte så länge sedan. Brist på fantasi kanske, även om det skiljer cirka tio år mellan böckerna. Även den här boken bjuder på växlingar mellan en osynlig berättare och mördarens historia då man får gå in lite i hans huvud och följa hans tankar, och hans berättelse, bit för bit, om den svåra mobbning han utsattes för som barn.

Den du inte ser må var tio år gammal men det är trots det en mycket bra nagelbitare med ett persongalleri man gärna möter flera gånger. Jag tycker också att den här boken har en bättre balans mellan karaktärernas yrkesliv och privatliv. Jo, jag kan faktiskt få nog av polismäns- och kvinnors privatliv särskilt om jag tycker att privatlivet tar så mycket plats att det sker på yrkeslivets och polisarbetets bekostnad. Det är helt enkelt så att jag läser deckare för intrigens och mordgåtans skull och inte för att fördjupa mig i utredarnas privata sfär. I alla fall får boken betyget 4.

BloddroppeBloddroppeBloddroppeBloddroppe

 

Den man älskar av Mari Jungstedt

den-man-alskar

Den här krimiromanen är visserligen inte helt ny då den gavs ut 2014 på Albert Bonniers förlag men den är väl värd att läsa. Boken är den tolfte i ordningen i Jungstedts serie om Gotlandsbaserade kommissarien Anders Knutas. Han har ett nära samarbete med kollegan Karin som han också har ett förhållande med. Tillsammans med de andra kollegorna i teamet ställs de inför en serie brutala mord och inleder jakten på en seriemördare. En kvinna hittas död i Bästeträsk på norra Gotland och det visar sig att hon har skjutits ihjäl med en bultpistol som man vanligtvis använder vid slakt av stora djur. När utredningen av mordet drar igång leder undersökningen till gården Gaustäde, en vacker gammal 1700-talsgård, där Julia Ramberg föder upp lamm. Hennes släkt har levt på gården i generationer men nu hotas den, och Julia, av en försäljning. Det är hennes två äldre syskon, Maria och Daniel, som vill sälja. Allt eftersom polisutredningen fortsätter visar det sig att morden har koppling till gården och familjen Ramberg. Julias försvunne lillebror Elias som alla trott var död efter en klättringsolycka ger några livstecken ifrån sig, men kan det verkligen vara så att han lever?

Kan man säga att en deckare är trivsam? Morden är brutala och en seriemördare går lös men Jungstedt skriver på ett sätt som gör att man genast fattar tycke för huvudpersonen Knutas. Han är erfaren, skicklig, trygg och mycket sympatisk. Miljön är lockande och man kan verkligen se den gamla gården framför sig när man läser med alla får och lamm som betar på ängarna. Jag får verkligen lust att besöka ön trots att man möter torpeder, missbruk, incest och en synnerligen brutal misshandel under läsningens gång. Jag vill bara säga att den här boken är bara så bra! Det blir betyget 4 av 5 möjliga.

BloddroppeBloddroppeBloddroppeBloddroppe