Dödsmässa av Reginald Hill

En deckartyp som jag alltid tyckt väldigt mycket om är typiska, traditionella brittiska deckare och det är också så som Dödsmässa av Reginald Hill beskrivs i bokens baksidestext. Utmärkt tänkte jag efter att ha läst på baksidan då är den här boken något för mig. Till saken hör också att Hills böcker om intendent Dalziel och kollegan Pascoe gått som TV-serie och som en mycket bra serie dessutom. Men tyvärr blev jag något besviken efter att ha läst boken.

Andy Delziel har precis börjat att jobba igen efter att ha råkat ut för en svår olycka då han kom i vägen för en bomb. Han blir helt privat kontaktad av en gammal bekant och poliskollega, Mick Purdy, som vill att han ska prata med hans flickvän, Gina Wolfe, om hennes man, polismannen Alex Wolfe, som nu har varit försvunnen i sju år. Orsaken är att hon vill få honom dödförklarad så att hon kan gifta sig med Purdy. Emellertid har det börjat dyka upp livstecken från hennes man eller rättare sagt eventuella livstecken. En bild från ett tidningsurklipp bland annat men också att Gina tror att hon har sett honom. Hon åker upp till Yorkshire och Keldale Hotel eftersom urklippet kom i ett kuvert från just det hotellet, och där tar hon kontakt med Dalziel.

Dessutom får man lägga till en numera socialt etablerad och respekterad gangster, Goldie Gidman, som är expert på att sopa undan spår efter sig, hans son som är en politiker på väg uppåt och som spås en lysande karriär, Gidmans två torpeder som är ett syskonpar, samt ett par grävande journalister. Ett mord och en brutal misshandel av en polis sätter Dalziel och Pascoe på spåren efter Gidmans torpeder.

Andy Dalziel är en buffel men en intelligent och skicklig sådan men trots det riskerar han att sätta sig själv rejält i klistret när Peter Pascoe får reda på vad han har haft för sig. Mordet och misshandeln sätter igång en polisutredning där Dalziel tvingas berätta för Pascoe vad han har haft för sig. Därmed är jakten på gärningsmännen i gång. Dessutom försvinner Gina Wolfe. Och stämmer det att Alex Wolfe lever?

Dödsmässa kom ut i pocket i Sverige 2011 i översättning av Ulf Gyllenhak på Minotaur Förlag och Månpocket. Reginald Hill är en skicklig deckarförfattare men jag kände mig trots det lite irriterad när jag läste boken. Främst retade jag nog mig på några av personerna i boken, hur patetiskt det nu än kan verka, men även lite på själva handlingen. Lite av frustrerande läsning kan man nog säga. Jag frågade mig hur Hill skulle klara av att knyta ihop alltsamman. Vad skulle till exempel hända med gangstern Gidman och skulle polisen kunna komma igång med sitt jobb utan att Gidman hela tiden hade koll på vad de gjorde och sabotera det. Lite för mycket inlevelse i läsningen av mig förmodligen. Boken är bra och jag läser gärna mer av Reginald Hill men den är tyvärr inte riktigt så bra som jag hade väntat mig. Jag kanske hade för höga förväntningar helt enkelt.

Betyg: 3+

Annonser
Det här inlägget postades i deckare, England, mordgåtor, polis, Reginald Hill, Yorkshire. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s